Jag älskar solen!

Gud vad jag älskar solen! I helgen var vi ute hela helgen, sparkade fotboll, klippte gräset och fikade. Det är underbart! Igår när jag blev hämtad från dagis så åkte vi och hämtade Ninni Lillasyster, och skulle åka och fika någonstans. Tillslut enades mamma och Jimmy om att se efter om någon slags park som dom kallade för Hågelby var öppen. Det var det. Det stank verkligen hundbajs, men mamma gick runt och såg mest drömmande ut, och pratade om hur det hade varit när hon hade jobbat där. Jag menar, vem vill jobba bland hästbajs? Sen kom vi till cafét, men dom hade nästan ingenting att välja på. Jag fick en juice och en jättetorr bulle, och återigen mumlade mamma om hur det hade varit så mycket bättre när hon hade jobbat där...

Efter att jag fått i mig ungefär halva bullen så gick jag och Ninni till lekparken, där vi flög flygplan. Sen så helt plötsligt kastar mamma fram sina guldpengar, och jag fick åka biiil!! Jag åkte först lastbil, tillsammans med mamma, sen fick jag åka polisbil, helt ensam, och ja, inte för att skryta, men jag var extremt duktig. Sen åkte jag Volvo S40 Cab tillsammans med Ninni.

Sen var det helt plötsligt slut... Då blev jag rätt arg. Jag menar, varför låte mig åka och ha kul, bara för att helt plötsligt vägra fortsätta leka? Jag skvätte mina krokodiltårar hela vägen till bilen, och sen ungefär hela vägen hem också. Kan bero på att jag var supertrött också, men ändå!

Hemma fick jag kura ner mig i soffan och varva ner med Polarexpressen på tv. Sen blev det mat, sen blev det säng. Jag somnade direkt efter att mamma läst klart sagan.

Idag blev det dagis igen, och sen så åkte jag, mamma och Jimmy till Rönningespåret, och gick runt i nästan över en timme! Jag åkte vagn, gick själv och drog sedan vagnen. Men ni ska tro att jag var glad när bilen väl var i sikte igen!

Nu väntar jag på mat, att det ska ta sådan tid. Tur att vi har lånat Bamsefilmen från Mormor och Morfar, så jag och Jimmy har något att göra medans vi väntar. Eller iof... jag och Jimmy.... Ni kan ju se bildbeviset på hur trevligt sällskap Jimmy är!

Ledig

I går var min första dag på ledigheten. Den tillbringade jag hemma hos Bebe, och sedan åkte vi i samlad trupp ner till Mojmoj och Moffa. Där fikades det, men inte fick man någon bulle. Jag var fullt upptagen med att cykla när bullarna dukades fram och när jag kom till bordet hade alla bullar ätits upp. Hmpf! Efter ett par timmar åkte vi hem, och mamma började bära en massa brädor och sopor som ska till den stora stationen som har en tjaktåj som åker omkring. När hon var klar med det så började jag och hon att bära bord och stolar till altanen och hänga upp lyktor och göra mysigt. Där kan man sitta och fika fast det regnar nu! Jimmy drog ut någon jättekonstig mackapär från förrådet, och när han startade den så flög gräset hej vilt. Det var superspännande och jag gick på behörigt avstånd bakom honom hela tiden. Mamma skakade på huvudet några gånger och undrade om inte Jimmy skulle vänta med att klippa gräset tills dom hade fixat iordning gräsklipparen, men inte. När min Jimmy har bestämt sig, så har han. Nu är gräset jättefint klippt, med en grästrimmer. Den ni ;) Jimmy klagade lite på ont i ryggen när han kom in. Tur att man inte bor på en herrgård. Förstår ni vad mamma och jag hade fått stå ut med då?
Jag och Jimmy skuttade iaf in i duschen medan mamma trodde hon skulle få en lugn stund. Icke! Efter tio minuter hade Jimmy duschat klart och jag var i full färd med att rikta duschslangen ut genom draperiet. Vet ni hur kul det är att se Jimmy studsa omkring i handduk och ropa: "NEJ! NEJ! NEJ LEÓN! NEEJ!!!" samtidigt som han försöker torka upp allt vatten med en liten kökssvamp?? Det är jättekul! Ni borde prova det någon gång.
När jag kom ut ur duschen stod Bebe där! Hon hade saknat mig så mycket att hon kom över. Tydligen var klockan redan halv sju så det blev lite panik där med maten. Medan mamma och Jimmy (Skulle tro att det mestadels var mamma) gjorde pannkakor la sig jag och Bebe i soffan och kollade på trollet Arthur. Sen minns jag inte så mycket mer, för jag somnade!

Vaknade imorse någon gång och smög in till mamma och Jimmy. Stod ett tag och filurade hur jag snällast skulle väcka mamma. Kom fram till att klassikern aldrig var fel. Smög fram till hennes sida, tog ett stadigt grepp om hennes hår och lyfte upp min iskalla fot i hennes ansikte och försökte dra mig upp. Ja ni förstår ju hur effektivt det är. Hon var uppe på en minut, om inte mindre. Där blev man servad med frukost, helt underbart! Mamma presenterade kaviar och leverpastej, men icke. Jag har ju sovit hos Bebe, och har där lärt mig vad riktigt kvalité innebär. Jag ska ha mackor med sylt tack så mycket.

När Jimmy äntligen gått upp blev det frukost omgång två. Sen satte vi igång. Jag och Jimmy gömde oss under täcket för "Mamma Snigel" var på väg. Och helt plötsligt stod hon där. Jag blev livrädd och hade ingenstans att värja mig för hennes klor! Det hade inte Jimmy heller, men jag känner att jag var den som blev mest utsatt ändå...
Efter allt lek och stoj kände jag att jag blev hungrig igen. Jimmy också och han ville ha makaroner och köttbullar. Jag vänder mig mot mamma.
"Du laga matajonej o töttbollar"
"Nej, jag vill inte laga mat åt er. Det får ni göra själva."
Vilken oförskämdhet! Som tur var så fick jag medhåll av Jimmy. Mamma fick visst laga mat till oss.
"Nej León. Du vill ha makaroner. Och Jimmy vill ha makaroner. Jag vill inte ha makaroner, så då får ni laga makaroner."
Spänner min blåa blick på henne.
"NEJ! DU LAGA MAT TILL MIG OCH JIMMY!"
Det fungerade inte. Men magen kurrar och jag naglar fast Jimmy med blicken. Leendet når ända upp till ögonen och jag lägger huvudet på sne.
"Liite Jimmylunch?"
Jimmy kände av vad som skulle komma och stannade upp i en rörelse.
"Vad sa du?"
"Dags föj lite Jimmylunch nu..."
Sen kastade jag mig över honom och åt på både mage, panna och lår.
Nu är jag både mätt och trött, så jag och Jimmy (det som finns kvar av honom) ska bädda ner oss i sängen och kolla på Lejonkungen. Jag gör det väl iof mest för Jimmys skull, men eftersom det är jag som ska vara barnet får jag väl spela med...

Kalasande

Det har varit så mkt kalasande på sista tiden. Först hos Kjell och Co. Sen hemma för mamma fyllde år, och igår fyllde Ninni sjutton, så vi var där på fika. Jag röjde och fick tillslut ut ungdomarna att spela fotboll med mig! Vi kom inte hem förrän halv tio, så ni må tro att jag var extremt grinig när mamma väckte mig imorse! Jag protesterade med skrik och tårar hela vägen till dagis, och mamma såg nog rätt slutkörd ut när hon traskade tillbaka till bilen.

Det händer inte så mycket i mitt liv för tillfället. Mamma och Jimmy håller fortfarande på och röjjer i huset. Snart kommer jag väl inte att hitta till mitt eget rum! Men det blir ju fint, så jag håller mig snällt i vägen.
Mamma mumlar också om att jag har utvecklat mitt tal extremt mycket på sistonde. Jag uttalar ord mycket bättre och kan mer ord än tidigare. Över en natt kan man tro att man går i skolan. Räkna kan jag ju till en viss del, kan redan räkna till sjutton *mycket stolt*. så om jag känner min mamma rätt kommer vi väl snart att öva på att stava och skriva!

Nej, nu orkar jag inte skriva mer, mormors skrivbord känns rätt oergonomiskt (ser ni vilka ord jag kan??) och jag får ont i handlederna!

Konstiga doktorn Peter

Som ni vet så blev jag ju hemskickad p.g.a. vattkoppor från dagis. Men mamma och Jimmy tyckte det var konstigt att jag aldrig blev sjukare eller fick utslag "på riktigt". Så jag och Jimmy åkte till doktorn. Först fick vi inte komma in till det vanliga väntrummet, utifall att jag verkligen hade vattkoppor. Utan vi fick gå in genom någon sidoingång. Doktorn kom ut och kastade en blick på mig och sa sedan bara att "Nej, det där är inte vattkoppor. Var det något mer?"

Maken till fräckhet! Tur att man hade Jimmy med sig, som tvingade konstiga doktor Peter att ta in oss och iaf ta ett blodprov. Tydligen visade det ingenting och jag blev hemskickad och var friskförklarad. Men idag kom jag hem med ännu mer prickar. Det ser ut som finnar ungefär. Jag har ingen feber, jag är inte slö eller så, men prickar har jag. Men mamma är fortfande skeptiskt till vattkoppor. Så ja, jag vet inte riktigt vad jag har... Tror jag får åka tillbaka med mormor och träffa en annan, lite mer normal, doktor.

Jimmy är sjuk. Rätt tråkig tycker jag. Han ligger nerbäddad i soffan och kollar på hockey. Ja, om han inte somnar eller hostar eller så. Inget lek här inte. Annat var det igår när man fick med sig honom till lekparken! Nu är jag ledig i två dagar igen. Jag förstår inte det där, första måste man till dagis. Sen helt plötsligt ska man vara hemma. Då får man inte gå till dagis...

Jag tror vi ska till Jimmys pappa imorgon för att fira att han fyller år. Och på söndag är det mammas tur. Så ja, vi får väl se vilka som kommer. Hoppas det kommer någon rolig som vill leka med bara meeeej! Kanske Bebe och Alessi kommer...

Jaja, nu har jag inte så mkt mer att säga, så jag lägger ner. Tack igen mormor för alla filmer! Jag har redan kollat på Musses Semester tre gånger! :D

En massa tjat!

Just nu tycker jag att alla fyller år mest hela tiden. Nu är det tydligen mammas tur... SEN ska det väl någon gång bli min tur?

Jag var hemma hela förra veckan eftersom jag hade feber och hostade. Jag hade så ont i halsen att jag nästan tappade rösten. Så i måndags blev man skjutsad till dagis runt nio-tiden. Halv elva ringde fröken till mamma och berättade att jag hade misstänkta prickar på kinden. Något som såg ut som vattkoppor...
Mamma hämtade mig och så nu är jag hemma igen! :D Fast både mamma och pappa är skeptiska till att jag har vattkoppor, så imorgon blir det nog farbror doktorn för min del!

På tal om födelsedagar! Här kommer en liiiten önskelista från mitt håll!

1. En riktig rääcerbil! En sån man kan sitta i själv!




2. En lastbil med släp. En sån där som Bebes granne har. Vid frågor kan ni ringa henne så kan hon förklara!




3. Roliga filmer!




4. Böcker som mamma kan läsa när jag ska sova. Just nu gillar jag verkligen Nalle Puh!




5. Kläder! Jag är just nu ståtliga 92 centimer lång!

Hm... jag tror nog att det var ungefär det som jag kommer på för tillfället. Men oroa er icke, jag kommer nog på mer ska ni se!

För övrigt så lider jag otroligt av mardrömmar. Varje natt runt tolv vaknar jag av att diverse monster lurar i mitt sovrum, och jag springer fort som attans till mamma och jimmy och får kura upp mig emellan dom. Men tro inte att det blir djup sömn för det. Nej, mamma och Jimmy petar titt som tätt på mig och skakar på mig, för att kolla att jag lever. Tydligen har jag lite andningsuppehåll när jag sätter igång snarkningsverket, så dom ska till att störa preciiis när jag slumrat in.

Ja, man kan bli irriterad för minde faktiskt! Så, nu har ni llite uppdateringar om hur mitt liv går framåt!

Vilka är det egentligen som följer mitt liv? Vore spännande att veta!

Pjuss å kjam